De är såhär de är..... 2012-01-03

Hennes hjärta ligger där inne, bakom en sköld så stark
att inte ens den starkaste prins skulle kunna ta sig in.

Hon vet att hon har en uppgift, en viktig sådan och att hon är påväg mot rätt mål.

Hon är en naturkvinna, en kvinna med så stark intuition att hon stundtals skulle kunna
flytta berg med sin vetskap om att det finns en annan sida.

Natten är lång och ibland ligger hon vaken och lyssnar till tystheten, de gör henne lugn.
Hon vill sova men hon kan inte.
När hennes tankar flyger är de bättre för henne att sätta dem på papper.
Få ut alla de där tankarna som ruvat i hennes huvud under dagen.

Vad som ska hända henne vet ingen, som alla andra söker hon lycka och kärlek.
Men för henne är de djupare än så, hon är inte som de andra.
Men ibland lurar hon sig själv för några sekunder, hon stångas och slåss.
För någonstans där inne vill hon vara som de, det är jobbigt att vara som hon.

Men varför släpper hon inte in dom?
Dessa tappra soldater som krigar i kärlekens krig?
För att någon skadat henne och det enda hon har kvar är rätten till sitt ensamma hjärta?
Det ska inte få tas ifrån henne förrän hon med absolut visshet står inför mannen som är stark
nog att lyfta det vidare, mannen som kommer att låta henne flyga fritt ibland världens barn.

Hon måste få upptäcka själv ibland.
Utan att kallas självisk, bara för att hon är sådan.