Denna dag började inte särskilt bra.
O de har förföljt mig hela dagen också.

Som jag tidigare har skrivit börjar vi 06.24 dagveckorna.
O de innebär att när jag kör åker jag hemifrån vid 05.30.
Därefter hämtar jag upp mina medpassagerare.
Idag vaknar jag av att min telefon ringer.
Jag ser att de är en av mina samåkningsgrabbar.
Får lite smått panik, svarar inte. Kollar klockan.
PAAAAAAAAAAANIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIK!
Den stod på 05.45 o jag ligger som en stock å sover.
Jag flyger upp, fattar ingenting, telefonen ringer igen.
Jag avböjer samtalet o skickar sedan ett sms.
Helt jävla gone i skallen, dom fick åka utan mig.
Jag hade inte någon lust alls att stressa.
Men de blev en inre stress iallafall.
Härjade runt lite, o fick tillslut numret till min chef.
Smsade honom o skrev att jag försovit mig o att jag kommer.
När jag väl fått på mig arbetskläderna o magen fått sig lite mat.
Kommer ut, o de SPÖREGNAR! Åh så glad jag blev då :(
Dyngsur innan jag ens kommit ut till bilen vilket är typ 50 meter.
Sen köra i spöregn med vindrutetorkarna på högsta.
O de hjälper inte ens, då blir jag mer stressad.
Eftersom jag inte alls kunde köra fort.
O jag satt som en iddi o glodde på klockan hela tiden.
Kom till jobbet, mötte chefen o han satte armarna i kors.
Flinade som han brukar göra o jag sa att jag skickat ett sms.
Men då hade han tydligen bytt nummer å inte fått mitt sms.
Så jävla typiskt, o allt händer på en o samma gång.
Men de verkade va lugn, så skönt. Stämpla in 06.49!
Men fan va gutt de va o sova, sinnessjukt!

Eftersom de följt efter mig hela dagen, den inre stressen.
Jag har bestämt att inte göra ett skit idag faktiskt.
Blir att ta sig en liten tupplur snart o sen åka till mor min.
Hade tänkt höra av mig till en kompis, Jina, o dricka lite kaffe.
Men de får bli imorgon, för ikväll ska jag bara VA.
Å jag ska vakna i TID imorgon, för sen är de bara fredag.
Sen är de helg för fulla muggar o de ska bli så jävla skönt.

Adios