Ibland känns de lättare att få skriva av sig, även om de inte är något särskilt.
Skiter i att folk läser vad jag skriver eller vad dom tycker o tänker om innehållet.
Men de är faktiskt från hjärtat, sanningen, de som cirkulerar i mitt huvud.

Jag har varit inne i en svacka, i en skitperiod helt enkelt väldigt länge.
Man har sina dalar o toppar i livet, men jag har haft en sån jävla dal.
Vet inte hur länge de pågått nu, men ett par månader iallafall.
Vet inte riktigt vad det beror på heller om jag ska vara ärlig.
Jag har tänkt o funderat o försökt komma på, men nä de går inte.
Då börjar man tänka i de banor att är de fel på mig? Vad gör jag för fel?
Kanske är de saknaden av något, eller att något fattas mig.
MEN VAD? Jag blir dum i huvudet av att inte veta.

Jag festar inte längre. Jag tränar inte längre.
Jag umgås knappt med någon längre, har ingen lust.
Känns mest som att jag bara vill låsa in mig, vara för mig själv.
Vissa dagar känner jag mig så långt ner i skiten att jag vill skita i jobbet.
Ja, skita i allt men vad hjälper de mig? Inte ett dugg.
Skönt egentligen att få komma till jobbet, koppla bort tankarna.
Fast gör jag de? Nä, dom cirkulerar där inne värre än en bergodalbana.
Panikångesten har legat lågt ett tag nu o de tackar jag för.
Känt av att de är på gång ett par gånger men mer än så har de inte varit.

Ibland känner jag mig som en stor NOLLA, en fet jävla looser.
Känns som alla andra lyckas med saker i sina liv o är så jävla lyckliga.
Men vad åstadkommer jag? Inte ett dugg. Tragiskt liv, fyfan.
Kanske låter det som gnäll, men tyck va ni vill. Sluta läs isåfall!

Jag är inte tillfreds med mig själv som person.
Jag är inte tillfreds med mitt utseende.
Jag är inte tillfreds med något överhuvudtaget.
Vad hände med de liv jag hade förut?
Som jag tokälskade.

Jag va största egoisten genom tiderna o älskade o leva.
Inte för att jag vill gå o hänga mig direkt, men ni förstår.
Jag vill t.ex. SÅ gärna spela handboll, gå ner, träna som vanligt.
Men vad hindrar mig? Jag vet inte om jag ska va helt jävla ärlig.
Motivationen finns inte, vart kan man köpa den någonstans?

Saken är den att jag vill inte någon ska tycka synd om mig.
För de hjälper inte ändå, de är hos mig problemet ligger.
Låt de ligga kvar där tills de gått o hängt sig eller något.

Nu ska jag sova, försöka iallafall.
Fredag imorgon, sista dagen.
O SNÄLLA GUD I HIMMELEN LÅT MIG FÅ KOMMA I TID.
Försova sig o allt va de innbär förstör en hel jävla dag.

Godnatt