De har jag fått bekräftat gång på gång under mina 22 år.
Att man ska alltid lyssna på sitt hjärta, no matter what.

Jag borde skriva av mig, o jag vill skriva av mig.
Men denna gången väljer jag att inte göra de.

Jag va påväg ur den mörka grottan, såg ljuset.
Äntligen kunde jag få säga att jag mådde bra.
Utan o behöva ljuga eller tänka efter i svaret.
Men nu är lilla Mollymus så långt ner i grottan de går.

Tack för mig!